När ett köp har ingåtts är det bindande. En vara får inte bytas och krav får inte ställas på återgång av köpet, om varan är felfri. En affär kan ha infört bytesrätt och öppet köp, men ingenting tvingar affären att göra det. Om varan däremot har fel, ansvarar affären alltid.
Många affärer som normalt beviljar bytes- eller återlämningsrätt, gör undantag för realisationsvaror. I så fall måste det i affären finnas tydliga skyltar med text av typen ”Virheettömiä ale-tuotteita emme vaihda – Felfria rabatterade varor får inte bytas”.
Om en vara säljs till nedsatt pris för att den har något fel, måste felet beskrivas noga. Om t.ex. en jacka saknar en knapp, måste bristen anges klart på prislappen.
Affären är skyldig att gottgöra köparen för ett fel i en rabattprodukt, om felet inte i förväg nämnts eller köparen inte bör ha upptäckt felet vid en normal granskning av produkten.
För det första kan köparen begära att produkten byts ut mot en felfri sådan eller att felet repareras. Affären får välja att åtgärda felet i stället för att byta ut varan. Om åtgärdandet inte kan ske inom skälig tid kan köparen begära nedsättning av priset eller återgång av köpet. Är det fråga om småfel, brukar det räcka med prisjustering.
Affären har inte rätt att ge gottgörelse för ett klart fel i varan t.ex. i form av ett presentkort, om inte kunden är villig att godkänna ett sådant arrangemang.
Det kan hända att ett fel i en vara visar sig först en lång tid efter köpet. Det går att klaga på felet hos den säljande affären, även om det är länge sedan köpet gjordes. Dock gör köparen klokt i att kontakta affären raskt, när felet blivit uppenbart. Om inköpskvittot har försvunnit är spelet inte förlorat. En affär kan inte vägra gottgöra ett fel bara av den orsaken att kunden inte längre har kvittot i behåll.
I affären ska en konsument alltid få uppgift om en varas slutliga försäljningspris. Vid realisation betyder detta att det nedsatta priset ska anges. Det räcker alltså inte med att varans tidigare pris visas tillsammans med uppgift om rabattprocenten, så att det slutliga priset först framgår när varan betalas i kassan. Vid realisation är det inte alls nödvändigt att det ursprungliga, orabatterade priset anges.
Rabatten beräknas utgående från det pris som samma vara, i samma affär, kostat omedelbart innan realisationen inleddes. Om affären inte verkligen har begärt det orabatterade priset, strider det mot lagen att kalla prissättningen realisation. Exempel på en sådan situation är att varan eller varugruppen aldrig saluförts i affären till det påstådda ursprungspriset (riktpris, ”normalpris” etc.), eller att affären kontinuerligt i sin reklam laborerar med uttryck som realisation, slutförsäljning, lagertömning, prisras etc.