Det finns ingen lag som reglerar givandet av kvitto eller vad som måste framgå av ett kvitto. Ändå används kvitton allmänt som verifikat på transaktioner mellan affärer och köpare. Det måste anses höra till god affärssed att ge kunden kvitto, och därför ska ett sådant ges till konsumenterna när de handlar i en affär.
Kvittot är t.ex. till hjälp när det gäller att klaga på ett fel eller i situationer där affären beviljat bytes- eller returrätt.
En konsument har rätt att begära specifikation t.ex. av de åtgärder som en bilverkstad gjort. Först när specifikationen givits betalas reparationsräkningen.
Om en produkt har ett fel, kan felet påtalas i affären även utan att kvitto visas upp. Konsumenternas rätt att klaga när en vara har fel består i vissa fall i åratal. Man kan alltså inte förutsätta att en konsument ska spara och hålla reda på alla möjliga kvitton i många år.
Exempelvis ett bankkortsverifikat, kontoutdrag eller affärens etikett på produktförpackningen kan användas för att visa var produkten köpts. Om ingenting sådant finns att visa upp, är rätten att klaga inte förlorad. Om det skäligen kan antas att den felaktiga produkten är köpt i den affär där kunden kommer med sin reklamation, så kan specifika bevis inte krävas.
Åtminstone när det gäller större inköp är det värt att spara kvittona och kontoutdragen i tre år. Ett företag som inom denna tid inte kommit med påminnelse eller betalningskrav till konsumenten, kan inte mera kräva betalning. Den som har ett kvitto eller ett kontoutdrag kan enkelt bevisa att betalningen skett, om företaget av någon anledning fakturerar för inköpet en gång till.
Alla verifikat som ges vid kreditkortsköp ska bevaras tills kreditkortsbolaget fakturerat för betalningen – och i ytterligare tre år därefter. Särskilt kvittona från köp utomlands ska sparas.
Skattemyndigheterna kräver att verifikaten och kvittona som hör till skattedeklarationen sparas i sju år.
Om ett köpkvitto eller garantikvitto är utskrivet på termiskt papper, så är det lätt hänt att texten blir oläslig redan innan garantitiden löpt ut. Ändå är det viktigt att det om garantin finns uppgift om vem som beviljat garantin och för hur lång tid den gäller. På begäran av köparen ska garantibeviset ges skriftligt eller elektroniskt på ett sätt som gör att köparen kan bevara uppgifterna oförändrade. En viktig uppgift är när garantitiden löper ut.
Om en konsument hos ett företag klagar över att en apparat gått sönder, kan företaget inte vägra reparera saken bara med den förevändningen att köparen inte kan bevisa att garantin fortfarande gäller.
Ett företag som har försett en konsument med ett kvitto på termiskt papper kan inte avvisa konsumentens reparationskrav bara på grund av att kvittot inte längre kan läsas. Ett alternativ kan vara att företaget i sitt datasystem har sparat uppgiften om köparen och den beviljade garantiperioden. Företaget kan då förse köparen med en utskrift av uppgifterna.
Existensen av ett garantikvitto får inte vara en avgörande faktor när det avgörs om reparationen av felet faller under företagets ansvar eller inte. Säljaren, importören och/eller tillverkaren bär ansvar för fel i en vara, oberoende av om garanti beviljats eller inte, och oberoende av om garantin är i kraft eller inte.