Om en ny bostad inte blir klar på avtalad tid, har köparen rätt att innehålla en del av köpesumman. Köparen har också rätt till ersättning för sin eventuella skada till följd av förseningen. Är förseningen betydande, får hela avtalet annulleras. Om datum för färdigställandet givits i ungefärlig form, tillämpas bestämmelserna om försening ifall överlåtelsen av bostaden försenas med mer än 30 dygn.
När en ny bostad överlåts till köparen, gör köparen klokt i att granska den omedelbart. De fel som konstateras anmäls till säljarens representant. Redan i det här skedet kan felen åtgärdas.
Om felet är av det slaget att det inte omedelbart behöver repareras, kan säljaren välja att uppskjuta åtgärderna så att de utförs i samband med årsgranskningen och årsreparationerna.
Felen och bristerna måste anmälas senast i samband med årsgranskningen. Om ett fel vid det laget inte har observeras utan visar sig senare, ska meddelande ges inom skälig tid från upptäckten av felet.
För konstaterande av fel ska säljaren anordna årsgranskning av bostaden, tidigast 12 och senast 15 månader från det att den behöriga myndigheten godkänt byggnaden för användning.
Vid köp av en ny bostad är köparen alltså skyddad både mot försening och mot fel i bostaden (fel i laglig mening). Följden av fel kan vara att säljaren reparerar eller låter reparera dem, nedsättning av priset, återgång av köpet samt skadestånd. Köparen har rätt att kräva att felen korrigeras utan kostnad för köparen.
Att en begagnad bostad eller fastighet inte är ny måste alltid beaktas i samband med bostadsköp. Köparen kan i allmänhet inte klaga över något som redan före köpet bör ha varit uppenbart vid en normal genomgång av den gamla bostaden.
Små fel eller brister av vilket slag som helst i en bostad behöver inte innebära att köparen kan kräva gottgörelse. Felet eller bristen (fel i laglig mening) måste i praktiken vara väsentligt innan det kan bli tal om ersättning. Vid köp av äldre bostäder har klagomålen i allmänhet gällt s.k. fördolda fel. Ett fördolt fel är ett som säljaren inte känt till och som köparen inte kunnat upptäcka vid genomgången av bostaden.
Om felet i bostaden funnits med från första början kan köparen också rikta sitt klagomål till den som ursprungligen sålt bostaden, m.a.o. gryndern.
Om säljaren är en privatperson är köparens rätt att göra anspråk på grund av fel i bostaden begränsad till två år från bostadens överlåtelse. Följden av de konstaterade felen kan vara prisnedsättning, återgång av köpet samt skadestånd.
Som fel i bostaden anses också att säljaren lämnat felaktiga eller osanna uppgifter om bostaden, eller att väsentliga omständigheter förtigits. Om dessa uppgifter är sådana att de kan ha inverkat på köpevillkoren (t.ex. på köpesumman), så anses bostaden ha fel.
Säljaren ska inte dröja med att skicka reklamation till säljaren. Enligt lagen ska meddelande om fel i en gammal bostad ges till säljaren inom skälig tid från upptäckten av felet. När det bedöms vad som är skälig tid ska det beaktas att köparen ofta behöver tid att utreda hur allvarligt felet är.
När ett köp av en aktielägenhet skett mellan två privatpersoner kan fel inte längre åberopas när två år har gått från överlåtelsen, även om felet inte upptäcks förrän senare. Är det fråga om ett s.k. egnahemshus är fristen fem år. Reklamationsfristen kan bara förlängas i situationer där säljaren förfarit oegentligt eller med grov oaktsamhet.
När det är fråga om köp av en ny bostad kan köparen kräva att säljaren rättar till felet. Säljaren har å andra sidan rätt att i första hand reparera felen, och är först i andra hand skyldig att ta till andra gottgörelseslag.
Efter köp av en begagnad bostad kan köparen inte fordra att säljaren reparerar felet. Den allmännaste påföljden av fel är därför en prissänkning som motsvarar felet.
Om felet lett till skador, och orsaken till felet är oaktsamhet från säljarens sida, har köparen dessutom rätt till skadestånd.
I vissa fall kan rentav återgång av köpet komma ifråga. Förutsättningen är i så fall ett väsentligt avtalsbrott från säljarens sida. Är felen sådana att de kan rättas till, kommer återgång av köpet inte i fråga.
Den kommunala konsumentrådgivningen kan tillfrågas i ärenden som gäller
Ett bostadsaktiebolag är inte en näringsidkare. Därför kan konsumentmyndigheterna inte befatta sig med tvister mellan ett bostadsaktiebolag och en av dess delägare. Sådana tvister avgörs i sista hand i domstol.
De kommunala konsumentrådgivarna kan bidra med hjälp i tvistefrågor som gäller hyresboende, och tvisterna kan vid behov föras till Konsumenttvistenämnden. Myndigheterna är till hjälp både när hyrestvisten står mellan två privatpersoner och när hyresvärden är ett företag. Om tvisten står mellan två privatpersoner kan både hyresvärden och hyresgästen vända sig till Konsumenttvistenämnden.
Konsumenttvistenämnden kan ta upp ärenden som har att göra med överlåtelsen av bostadsrätter, om tvisten står mellan en näringsidkare, alltså ägaren av ett bostadsrättshus, och bostadsrättens innehavare. Även frågor som gäller överlåtelse av bostadsrätter mellan två privatpersoner kan tas upp för avgörande i nämnden.
Konsumentmyndigheterna (konsumentrådgivningen och Konsumenttvistenämnden) tar sig an ärenden som har att göra med både fastighetsförmedling och förmedling av hyresbostäder. I tvister som gäller bostadsköp är det ibland oklart vem som bär ansvaret t.ex. för felaktiga eller bristfälliga uppgifter om bostaden – fastighetsförmedlaren eller säljaren? I sådana fall är det säkrast att kraven riktas till dem båda.