Det är mäklarens uppgift att skaffa dokument som berör bostaden eller fastigheten, som disponentintyg och bolagsordning samt för egnahemshus bl.a. fastighetsregisterutdrag och gravationsbevis.
Dokument som fås av myndigheterna, som fastighetsregisterutdrag är tillförlitliga.
Däremot lönar det sig också för säljaren att kontrollera uppgifterna i disponentintyget, till exempel då det gäller information om bostadsytan och renoveringshistorian. Detta eftersom säljaren i sista hand ansvarar för de uppgifter som meddelas köparen om bostaden, dvs också uppgifterna i disponentintyget. Mäklaren behöver inte rutinmässigt kontrollera uppgifterna i disponentintyget såvida han/hon inte har orsak att misstänka att de inte är korrekta.
Mäklaren har dock en allmän utredningsplikt för att kontrollera att de uppgifter säljaren lämnat eller den information som finns i dokumenten om köpeobjektet är korrekta. Detta kan bland annat vara uppgifter om bostadsytan om mäklaren tack vare sin yrkesskicklighet vid ett besök i bostaden kan konstatera att uppgifterna inte är korrekta. Om detta kan göras utan oskäligt besvär måste bostadsförmedlingen meddela köparen att uppgifterna inte har kunnat kontrolleras.
Det kan vara svårt att utreda bostadsytan, särskilt i gamla bostäder och egnahemshus. Ett ofta använt standard meddelande är att bostadsytan kan avvika från bolagsordningen eller att egnahemshusets bostadsyta inte har kontrollmätts.
Mäklaren ska alltid ge båda parter all den information som är viktig för det specifika bostadsköpet.
Mäklaren bör bl.a. känna till och meddela om betydande planändringar i bostadsområdet. Mäklaren bör meddela köparen om man till exempel planerar att bygga höghuslägenheter i parkområdet mitt emot bostaden. För säljaren är denna information viktig då det gäller att fastställa ett försäljningspris.
Mäklaren behöver inte utreda frågor som berör köpkandidatens personliga önskningar, till exempel om jorden på egnahemshusets tomt lämpar sig för tomatodling.