Den som får en bostadsrättsbostad måste först betala en bostadsrättsavgift som i allmänhet är 15 % av bostadens anskaffningspris. Under den tid man bor i bostaden betalar man ett månatligt bruksvederlag.
För bostadsrättsvederlaget kan man erhålla banklån, där räntan är avdragsgill i beskattningen. Som säkerhet för lånet kan man använda värdet på bostadsrätten.
Man bör använda bostaden som sin egen permanenta bostad. Bostaden kan överlåtas till en annan person på grund av särskilda skäl under högst två års tid och med husägarens tillstånd . Man kan inte lösa in bostaden till egen.
Alla som har fyllt 18 år kan ansöka om en bostadsrättsbostad. Det finns inte några inkomstbegränsningar, men den sökande får inte äga en egen lägenhet på området eller ha de medel som behövs för att köpa en sådan. Detta villkor gäller inte för personer som har fyllt 55 år och inte heller dem som byter en bostadsrättsbostad till en annan.
Den sökande behöver ett könummer. Den får man från den kommun i vilken man ansöker om bostaden. Därefter inlämnar man anmälan till ägaren av det hus man har valt eller till bostadsrättsbolaget. Man kan ansöka om en bostadsrättsbostad av flera husägare.
Kommunerna besluter om vem som får bostadsrätterna.
Bostadens ägare svarar för bostadens underhåll. Innehavaren kan med ägarens tillstånd utföra underhålls- och ändringsarbeten i bostaden. För mer omfattande ändringsarbeten krävs ägarens tillstånd.
För bostadsrättsbostäder betalas ett månatligt bruksvederlag, som täcker kapital- och underhållskostnader .
Vederlagets storlek är baserad på självkostnadsprincipen och den får inte överskrida nivån för de hyror som på orten debiteras för motsvarande lägenheter .
Det bolag som äger bostaden besluter om en höjning av bruksvederlaget. En höjning av vederlaget meddelas skriftligt. De boende har rätt att delta i förvaltningen av bostadsrättsbostäder och beslut som gäller bruksvederlaget minst i samma omfattning som då det är frågan om städers och kommuners hyresbostäder.