Meddelande

Kampanj ska lära konsumenter upptäcka bedrägerier

I hela februari kommer Konsumentverket att uppmärksamma konsumenterna på olika slags svindel och bedrägerier. På Konsumentverkets webbplats utges under februari sammanlagt fyra artiklar som hjälper konsumenterna lägga märke till misstänkta erbjudanden och lära sig hur de skyddar sig mot att bli bedragna.

Bedrägerierna lockar konsumenter att betala för varor eller tjänster som inte finns eller som inte fungerar. Om ett erbjudande verkar vara för bra för att vara sant så är det ofta just det.

Varför lyckas bedragare så ofta lura konsumenter?

• De annonser, brev, webbsidor och telefonsamtal som bedragarna använder är upplagda och genomförda med stor omsorg, så de ger sken av att vara genuina. 
• Konsumenterna påverkas av verkligt lockande erbjudanden som är svåra att motstå. Till exempel vill en konsument förstås gärna tro på påståendet om att han/hon fått en vinst i en utländsk lottodragning.

Hur skyddar jag mig mot bedrägerier?

• Lär dig säga nej. Det är inte bra att impulsivt fatta beslut om stora inköp. 
• Om du får påtryckningar om att bestämma dig genast, så gör det inte - be om tilläggstid. Du kan alltid acceptera anbudet senare. 
• Ge aldrig uppgifter om ditt bankkonto eller kreditkortsuppgifter, om inte du är fullständigt övertygad om att mottagaren är pålitlig och att betalningen är säker. 
• Betala aldrig förskott.
• Be om närmare upplysningar. Men kom ihåg att redan det att du besvarar ett e-postmeddelande av en okänd person kan leda till att du översvämmas av skräppost.
• Om någonting säljs till dig för en god saks skull, så ska du begära information av säljaren om hur stor del av försäljningsintäkterna som går till välgörenheten.

Exempel på bedrägerier

En konsument får ett e-postmeddelande där det sägs att han/hon vunnit miljoner euro i ett utländskt lottospel. I meddelandet ges en lång förklaring till hur det är möjligt att personen kan ha fått vinst trots att han/hon inte spelat på lottot ifråga. Men, för att konsumenten ska kunna lyfta sin vinst måste han/hon först betala en expeditionsavgift för inlösningen, 550 euro.

Det här är nästan garanterat ett försök till bedrägeri. Du gör klokast i att inte svara alls. Om du svarar visar du att din e-postadress är äkta och att du har intresse av saken. 

• Konsumenten får en ogrundad faktura. Den ser ut som en riktig, vanlig räkning, men den gäller en produkt eller tjänst som räkningsmottagaren inte alls har beställt.

Iden bakom svindelförsök av det här slaget är att det finns konsumenter som misstar sig och betalar obefogade räkningar. Så innan du betalar en räkning bör du kontrollera att den gäller en produkt eller tjänst som du verkligen beställt.

En konsument som stöter på marknadsföring som verkar suspekt kan anmäla om saken till Konsumentverket. Om det däremot är fråga om helt uppenbart brottslig verksamhet är det bäst att anmälan går direkt till polisen på konsumentens hemort. Bakom svindelförsöken står ofta internationella ligor, så om en konsument redan blivit lurad kan det vara mycket svårt att få pengarna tillbaka.

I ärenden som gäller vilseledande eller bedräglig reklam på internet kan anmälan göras till en databas som nås via webbplatsen www.econsumer.gov. Databasen används av tillsynsmyndigheter i 19 länder och dessa får kännedom om försök till bedrägeri via elektronisk handel, om olika bedrägeriförfaranden och om de vanligaste klagomålen. Myndigheterna kan snabbt ingripa när problem uppstår.

Kampanjen som Konsumentverket driver är en del av ett internationellt projekt. Bakom projektet står ICPEN, ett internationellt samarbetsorgan för marknadstillsynsmyndigheterna. Finland representeras i organet av konsumentombudsmannen. Närmare upplysningar om ICPEN och om bedräglig och missvisande marknadsföring finns på webbplatserna www.icpen.org och www.kuluttajavirasto.fi.